måndag, augusti 28, 2006

Pol Pots leende

Den 23 juli 1943 fick en mindre delegation från Röda Korset besöka Theresienstadts ghetto och koncentrationsläger. Stället genomgick uppsnyggning strax innan. Även antalet judar minskade radikalt veckorna innan besöket med hjälp av forcerade transporter till Auschwitz.

Någon mins kanske dokumentären SVT visade för ett par år sedan där en av de besökande schweiziska rödakorsare intervjuades. Den stående frågan i den var: Hur kunde rapporten som författades efter besöket vara så positivt? Hur kunde delegationen undgå att se vad som pågick!?

Jag tänkte mycket på dokumentären under läsningen av boken ”Pol Pots leende” skriven av Peter Fröberg Idling.

Boken presenteras på följande sätt på omslaget:

Den tolfte augusti 1978 landar en kinesisk Boeing 747 i Phnom Penh, huvudstaden i Pol Pots demokratiska Kampuchea. I Planet finns en svensk delegation från Vänskapsföreningen Sverige-Kampuchea, med Jan Myrdal i spetsen. De fyra svenskarna är några av ett litet fåtal utlänningar som släpps in i det stängda landet. Landet med den mest radikala kommunistiska revolution världen skådat, där städerna har tömts och befolkningen satts i hårt arbete på risfälten.
Ett halvår efter svenskarnas besök avslöjas att närmare två miljoner människor, en fjärdedel av befolkningen har avrättats eller dött av slavarbete, svält och sjukdomar under Pol Pots drygt tre och ett halvt år vid makten.
Men de fyra svenskarna såg varken död eller terror på sin 100 mil långa resa genom landet.
….
Hur kunde fyra välutbildade svenskar, specialiserade på Sydostasien, resa genom ett av 1900-talets mest omfattande massmord utan att se något?


Det är detta den välskrivna och tankeväckande boken ”Pol Pots leende” försöker finna svaret på.

Dalibor

tisdag, augusti 22, 2006

Material om Tyskland 1945-50?

Stod en del om avnazifieringen m m i Tyskland 1945-50 i Judts bok Postwar. Är en intressant del i Tysklands historia som jag skulle vilja läsa mer om, men jag har inte hittat något material alls om denna perioden. Finns mycket om Tyskland under kriget naturligtvis och mycket om det tyska undret från 50-talet och framåt. Men väldigt lite om denna mellanperiod. Någon som känner till någon bok?

Peter

Italiens deltagande i kriget 1940-43

MacGregor Knox försöker i boken "Hitler´s Italian Allies: Royal Armed Forces, Fascist Regime and the War of 1940-43" (Cambridge University Press, 2001) förklara varför den fascistiska regimen och de väpnade styrkorna var så ineffektiva i det som var så viktigt i den fascistiska ideologin; kriget. Knox bok är en av de mest intressanta analyser jag läst på länge. Historien om kriget fokuserar sig av naturliga skäl på de tyska krigsansträngningarna i Europa och de japanska i Fjärran Östern. Men hur kunde den fascistiska regimen kollapsa redan 1943? Hur kunde den på pappret så imponerande militärmakten prestera så katastrofalt dåligt? Knox lyfter bl.a. fram det faktum att Italien var en ekonomisk och militärt svagast av de tre axel-makterna. Tyskland var även vida överlägset Japan i detta avseende. Italiens politiska enande kom sent liksom landets industrialisering. Författaren menar att den italienska krigsmaktens doktrin var anpassad efter erfarenheterna efter första världskriget; infanteriet tillskrevs en viktig roll medan mekaniseringsgraden var låg även med internationella mått mätt. Krigsmakten var anpassad för den standard som gällde vid mitten av 1930-talet. Att det italienska industrin producerade krigsmateriel av dålig kvalitet och ringa antal förklaras bl.a. på den militära byråkratins effektivitet och bristande nytänkande och konkurrens då det gäller teknisk prestanda. Knox menar att Mussolini betraktade Medelhavet som en italiensk intressesfär. Mussolini var orolig för att Tyskland skulle expandera ner på balkan och därmed hota Italiens roll i regionen. Mussolini beslut att anfalla Grekland beskrivs som det mest fatala misstaget.

Magnus

måndag, augusti 21, 2006

Peter

Sveriges Radios hemsida är en guldgruva vad gäller historiska radioreportage (se SR Minnen). I våras fick en klass bl.a. jobba med olika reportage på sidan. Det blev lyckat! Du kan även ladda ner några podprogram från SR Minnen.

Magnus

Konferensrapport från Technology in Education

Kanske inte så fokuserat på historia (förutom mitt föredrag), men jag deltog i alla fall i den årligen återkommande konferensen Technology in Education (www.tie-server.org) i Copper Mountains, Colorado i somras. 1200 lärare och ca 50 föreläsare pratade i fyra dagar om hur man kan integrera ny teknik i undervisningen. En del var fokuserat på ny mjukvara (själv har jag precis börjat använda Moodle i undervisningen, ett program jag fick nys på i Colorado), men det mesta på pedagogik och handfasta tips.

Det som jag tyckte var mest intressant, förutom det nämnde föredraget om Moodle, var de föreläsningar om Wikis, bloggar och podcasting. Kort kan man förklara Wikis som ett dokument där alla registrerade användare kan gå in och ändra eller lägga till i en text, men där alla tidigare versioner finns sparade i ett arkiv (den mest kända wikin är Wikipedia). I skolan kan man t ex använda det vid grupparbete, då eleverna har ett gemensamt dokument som alla i gruppen kan gå in och skriva i. Kanske slipper man då de grupparbeten som bara består av tre-fyra nödtorftigt ihophäftade individuella uppsatser.

Podcasting är helt enkelt ett radioprogram som läggs ut för nedladdning på internet. Kan kanske tänka sig att eleverna gör "historiska" radioreportage med intervjuer etc - väldigt mycket enklare än att göra historiska videofilmer.

Lite länkar:

Min föredrag Historical movies from downloaded clips finns på http://www.tie-server.org/sessions/detail.cfm?sessionID=593

Denverläraren Phil Goerner föredrag om bloggar, wikis och podcasting finns på http://www.tie-server.org/sessions/detail.cfm?sessionID=608

Moodle finns på http://moodle.org/

Peter

tisdag, augusti 15, 2006

"Drömmen om Norden"

Det var inte lätt att bedriva tysk (läs: nazistisk) kulturpolitik i Sverige under krigsåren. Företrädare för nazityska kulturorganisationer klagade i rapport efter rapport hem till Berlin över hur pass svårt det var att vinna den svenska opinionen för Tysklands sak. Om detta kan man läsa i "Drömmen om Norden. Nazistisk infiltration i Sverige 1933-45" (Carlsson förlag, 2005) av germanisten Birgitta Almgren. Författarens bild utgör en intressant kontrast till den kanske gängse bilden av ett Sverige med en övervägande pronazistisk opinion. Nazisterna gjorde stora ansträngningar för att föra ut sin kultur- och människosyn. Strategin var att erövra svenskarna mentalt för den nazityska saken. För detta syfte utnyttjade man redan befintliga tyska kulturorganisationer med gott renomme som efter 1933 nazifierades. Nazisterna strävade efter att sätta ett likhetstecken mellan "tysk" och "nazist": att vara tysk innebar helt enkelt att vara nazist. Men som sagt, lätt var det inte att döma av rapporterna till Tyskland. Nu hade de tyska representanterna ett visst intresse av att framhäva svårigheterna med arbetet i Sverige. Men Almgren lyfter fram det faktum att rapporterna från nazityska kulturrepresentanter i det ockuperade Frankrike var betydligt mer positiva. Ett av bokens mest fascinerande avsnitt handlar om Hermann Kappner som arbeta både för den nazityska organisationen DAAD och svenska Skolöverstyrelsen. Kappner återanställdes t.o.m. som skolinspektör på SÖ efter kriget. Onekligen en ganska ovanlig karriär.

Magnus

måndag, augusti 14, 2006

KRIGSFÅNGARNA

Jag ska erkänna direkt. Debatten kring de fängslade på Guantanamobasen väckte mitt intresse för boken ”Krigsfångarna” skriven av Guido Knopp.
Alltså hur har man behandlat de stridande som togs till fånga förr? Nåja, förr och förr. Boken ”Krigsfångarna” tar upp behandlingen av de fångna tyska soldaterna, flygarna och sjömännen (och civilbefolkningen!) enbart under Andra världskriget. Så någon fullständig historisk genomgång är det inte. Men ett perspektiv på lidande törs jag säga att man får.

Bortsett från den intressanta genomgången av tidigt fångenskap och fångenskap i slutet av kriget tar de skilda kapitlen också upp den tyska fångenskapen i Storbritannien, USA, Sovjetunionen och Frankrike. Och skillnad var det!

De enskilda fångna framträder med namn samt citeras rikligt.

Som ett exempel bland många så berättas det i boken om jaktpiloten Franz von Werra. von Werra rymde från ett kanadensiskt fångläger i januari 1941. Efter en strapatsrik resa genom hela den amerikanska kontinenten kom denna krigsfånge tillbaka till Tyskland där han hedrades för sitt dåd. Franz von Verra återgick till flygande men försvann spårlöst redan i oktober 1941 när hans flygplan störtade i Nordsjön.

Dalibor