De Svenska Historiedagarna

Historiedagarna ägde rum den 10-12 oktober. Denna gång fick man åka till de forna svenska delarna i Pommern och staden Greifswald. Föreläsningar var förlagda som vanligt till stadens universitet som en gång tjänade den östtyska statens propagandaflödet riktad mot Sverige.
Att Sverige var ett viktigt land för det instängda DDR fick man klart för sig om man valde att lyssna på de tre lördagsföreläsningarna: "Hitler tog Greifswald ifrån mig, DDR gav mig det åter!" Ett livsprojekt i Thorilds fotspår, Sverige och DDR: från efterkrigstid fram till murens fall samt Kamrat spion - om Sverige i Stasi-arkiven.

Alla tre föreläsningar var livliga och fyllda med intressant information baserade på dels genom de idag öppna arkiven som Björn Cederberg använde sig av då han skrev sin aktuella bok "Kamrat spion" men dels också genom det forskningsprojekt om Stellan Arvidsson som drivs av Birgitta E. Almgren vid Södertörns Högskola.

Vem var Stellan Arvidsson? Skolpolitiker, socialdemokratisk riksdagsman , rektor för lärarhögskola i Stockholm och en stor DDR vän. Det var just denna vänskap som så småningom ledde till enhetskolan det socialdemokratiska partiet drev igenom med Stellan Arvidssons hjälp. För skolreformen har baserats till stora delar på den skolorganisation som DDR hade.

Nåväl, att Stellan Arvidsson blick vad gäller DDR kunde tappa skärpan visas bäst av de berömmande orden han skrev två månader innan DDR:s kollaps.

”Man vet inte att DDR trots sin ringa folkmängd och trots bristande naturtillgångar arbetat upp sig till en av världens tio största industrinationer.… I motsats till de stora kapitalistiska länderna har man ingen arbetslöshet. Det finns ingen fattigdom, inga fattiga. Sjukvård, tandvård, barna vård och åldringsvård är väl utbyggda och kostnadsfria. …….
Man har varit tvungen att skydda sig. Berlinmuren som dock bara är en vanlig riksgräns, var framtvingad av övergrepp från väst."

Dalibor

Historiedagarna i Greifswald 10-12 oktober

Historiedagarna gick i år av stapeln i svenskstaden Greifswald i forna DDR, och temat var naturligtvis de svensk-tyska förbindelserna genom historien. Fokus låg dels på stormaktstiden och dels på förhållandet mellan Sverige och DDR.

Vi fick höra om resor mellan Sverige och Vorpommern under 1600-talet då många svenskar sökte sig till de tyskatalande universiteten.

En pågående avhandling forskade kring passhandlingar, passagerarlistor etc för att utröna vem det i allmänhet var som åkte till Tyskland på 1600- och 1700-talen. Överaskande många ensamstående kvinnor visade det sig, men fr a adelsmän och deras medföljande tjänare.

Intressantast var dock förläsningarna om Sverige-DDR. En av dessa behandlade kampen mellan BRD och DDR om vem som skulle representera det "riktiga" Tyskland i Sverige, dvs i allmänhetens ögon och hur fr a DDR genom "public dimplomacy" försökte skapa en positiv bild av DDR. Detta genom att anordna DDR-dagar (eller veckor) i de flesta stora städer på 70-talet, genom Kulturcentrum DDR i Stockholm som anordande filmvisningar, föreläsningar, hade ett bibliotek mm, och genom utgivningen av månadstidningen DDR-revyn som visade upp leende östtyska industriarbetare, glada skolbarn och framgångsrika idrottsmän, och kontrasterade detta med reportage från BRD om bostadslösa tonåringar i Hamburg och bilder på kravallpoliser som attackerade fredsdemonstranter.

Peter