Snart börjar sommarlovet och mellan sporadiska besök av elever som lämnar in böcker finns det lite tid för reflektion och ett inlägg på Historiabloggen. Nyss tittade Peter och Dalibor in - nog kan bibliotek vara goda mötesplatser! Jag önskar ofta att gymnasiebiblioteket i större utsträckning var det. Ibland undrar jag om det inte hade varit trevligt med ett resurscentrum där bibliotek, filmsal - teatersalong, speciallärare och lingotek skulle finna varandra under samma tak?
Idag har jag funderat kring informationsresurser och dess betydelse för oss.
På skolan prenumererar vi på ett antal databaser. Antingen för att de ska utgöra någon slags kvalitativ resurs med viss
auktoritet eller för att de ska
strukturera informationen på ett bra sätt. Det är väldigt svårt att säga om det här är något bra. Hur mycket används de egentligen? Är det inte lite omständigt med password och inloggningsuppgifter? Det finns ingen statistik över användandet och när eleverna jobbar i biblioteket väljer de allt som oftast Google, Wikipedia eller någon av de sajter med färdiga tillrättalagda elevarbeten. NE används ibland. Detta trots att jag försökt samla databaserna under biblioteket från de skilda sektorerna och diskuterar dem med eleverna under det 80-tal lektioner jag hållt i informationssökning och källkritik. Förklaringen tycks vara att det finns ett väl förankrat
informationsbeteende hos
eleverna där snabba välkända metoder används om och om igen.
Åsikterna om Wikipedia skiftar. Fördelarna är flera. Icke akademiskt språk. Storleken, särskilt på den engelskspråkiga. Avgiftsfri. Öppen för sökmotorer o.s.v. Min stora invändning är att genom att ta reda på vem som står bakom informationen kan den ges viss auktoritet. Som genväg. Har Peter Englund, Medeltidsmuséet eller SCB producerat information kan den antas ha ett relativt gott värde. På Wikipedia kan Froggy, Flash eller Batman stå bakom. Vad säger det? Hur ska eleven med en rätt gungig kunskapsbas kunna ta ställning till påståenden från Wikipedia? Hur är det då? Är Wikipedia dålig? När jag själv läser artiklar på Wikipedia inom de historiska fält jag själv anser mig ha god kontroll på hittar jag ingenting som skulle vara riktigt dåligt eller direkt missledande. Dock finns det omtalade grodor. Lars Iselid en av Sveriges främsta experter på Internet som källa:
"
Det finns flera fall där Wikipedia har kritiserats för att sprida falska påståenden bl. a. när
det gäller biografiska uppgifter. 78-årige John Seigenthaler påstods till exempel ha varit inbladad i mordet på John F Kennedy. Det finns också exempel på när politiker vid den amerikanska kongressen har verkat för att ta bort misskrediterande biografiska uppgifter i Wikipedia."
Nature, kanske världens mest välrenommerade tidskrift, genomförde dock en omtalad undersökning med Wikipedia vs. Brittanica.
"
Entries were chosen from the websites of Wikipedia and Encyclopaedia Britannica on a broad range of scientific disciplines and sent to a relevant expert for peer review. Each reviewer examined the entry on a single subject from the two encyclopaedias; they were not told which article came from which encyclopaedia. A total of 42 usable reviews were returned out of 50 sent out, and were then examined by Nature's news team. Only eight serious errors, such as misinterpretations of important concepts, were detected in the pairs of articles reviewed, four from each encyclopaedia. But reviewers also found many factual errors, omissions or misleading statements: 162 and 123 in Wikipedia and Britannica, respectively. It's interesting to see Nature coming to the defense of Wikipedia at the same time that so many academics in the humanities and social science have spoken out against it: it suggests that the open source of academic science has led to a greater tolerance for Wikipedia in the scientific community. Nature's reviewers were not entirely thrilled with Wikipidia: for example, they found the Britannica articles to be much more well-written and readable. But they also noted that Britannica's chief problem is the time and effort it takes for the editorial department to update material as a scientific field evolves or changes: Wikipedia updates often occur practically in real time."
Om det rör sig om akademiskt hårklyveri vad har det då för betydelse för eleven?
Det finns även svenska undersökningar:
"
I SvD:s granskning av NE, Wikipedia och Susning, har ett flertal experter fått jämföra innehåll och information om olika ämnen utan att veta vilket uppslagsverk texterna är hämtade ifrån. NE rankades i de flesta fall högst för att de ger bäst bild av ämnet på ett neutralt sätt. Sämre är det med snabb uppdatering, där Wikipedia vinner utan konkurrens - vilket samtidigt kan öka risken att tillförlitligheten varierar. När det gäller populärkultur har NE i vissa fall ingen information alls medan Wikipedia har utförlig information om uppslagsorden. Susning.nu får underkänt av experterna på grund ett dåligt språk, ofta felaktiga fakta, dålig uppdatering och för lite och obalanserad information." [...] "
SvD lät nio experter granska nio uppslagsord i tre uppslagsverk på internet: Nationalencyklopedin, Wikipedia och Susning. Granskarna fick inte veta varifrån texterna var hämtade, men har rankat dem efter hur tillförlitliga och väl uppdaterade de var, samt hur bra de beskriver ämnet.Bäst: NE får sex av nio möjliga förstaplaceringar i experternas rankning. God tvåa: Wikipedia får tre förstaplaceringar och rankas aldrig lägst. Sämst: Susning rankas lägst i sju fall av tio. Ingen förstaplacering."
Det har påpekats att: "
skillnaden inte ligger i kvaliteten utan i det stora antal ämnen som Wikipedia lyckas behandla i sina artiklar och som de klassiska encyklopedierna aldrig haft utrymme att trycka på papper och inte heller haft råd att bekosta experter för att skriva." På så sätt faller en bedömning väl ut för den här sortens stora allmäna projekt.
Det är klart att det låter bra och modernt med databaser. Någon slags moderesurs för det moderna biblioteket eller den enda framtiden. Jag har varit på informationsträffar för KULDA (konsortieköp av databaser för i första hand kommunala bibliotek) som har liknat rena rama väckelsemötet. Nu diskuteras bibliotekens varande i det moderna informationssamhället och åsikterna är minst sagt splittrade. Ett av vapnen skulle vara det digitala biblioteket, bibliotek 2.0, bibliotek 24/7 eller vad man nu må kalla det. Hit räknas t.ex. bloggar. Är det bra att en bibliotekarie försöker bidra med stoff till en blogg om historia på sin skola?
På förmiddagen provade jag och Paula en amerikansk web- och chattjänst. "
Your librarian at school have asked our librarians to staff this 24-hour service when they are unavailable". För att pröva tjänsten utgav vi oss för att vara en 13-årig pojke som undrade vem egentligen den historiska personen Fredrika Bremer var. Under en 20 minuters session fick vi sedan information om lämpliga hemsidor, utdrag ur databaser och tips om fortsatt läsning. Allt ganska snyggt paketerat - och ja, bra. Fredrika Bremers kamp mot slaveriet ur amerikansk synvinkel gavs stort utrymme - intressant. Tillräckligt för att skriva ett utmärkt arbete om Fredrika. Kanske var det lite i enklaste laget. Inte behövde "
eleven" fundera så där jättemycket själv.
Ibland funderar jag kring om det inte är "big solutions" som ändå är bäst. Google med digitaliseringsprojekt, öppna system som Wikipedia eller för den delen Bibliotek.se där en hel yrkeskårs ansträngningar går att skönja. BURK och LIBRIS som utgör stommen innehåller åratal av noggranna försök till beskrivning och klassificering av skrivet material. Kanske borde den nationella bibliotekskatalogen också innehålla ett större utbud av databaser, elektroniska tidskrifter eller varför inte hemsidor?
Kika lite på Google Scholar. Är det här något bra för den vetgirige historieläraren?
http://scholar.google.se/I dagarna läggs den humanistiska/samhällsvetenskapliga länklistan RASK ned och gör därmed Safari sällskap bland nätets reliker. Samtidigt som stora kostsamma(?) nationella (t.ex. SAMSÖK) eller multinationella projekt startas. När det gäller satsningar inom humaniora nu senast European Reference Index for the Humanities (ERIH). Vad är det då som gör att man lägger ned RASK? Anledningen anges vara att det saknas resurser. Jan Szczepanski, Förste bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek pekar på följande orsaker:
* Konkurrensen från Google och andra sökmaskiner
* RASK utvecklades separat från LIBRIS och allt vad
katalogiseringsregler och klassifikationssystem heter
* I LIBRIS kan alla bibliotek bidra i RASK endast en
liten grupp ämnesredaktörer som hade monopol på
vad som las in.
http://rask.ub.uu.se/De här länklistorna är intressanta kontra sökmotorer. De bör kanske utgöra ett slags filter mellan den "råa" informationen där ute och användaren. Ett tydligt redaktörskap med kvalitetssäkring? Problemet är att de troligen inte används så mycket. Själv använder jag dem nästan aldrig och har jag någonsin sett en elev använda dem? Nej, tyvärr. Det har diskuterats inom länsgruppen för gymnasiebibliotekarier om vi gemensamt skulle skapa en webbtjänst med information om svenska författare. Den här resursen skulle sedan med fördel kunna användas av våra elever. God idé. Vilka skulle vara bättre ämnade än just gymnasiebibliotekarier? Kanske är det så att istället för att skapa en ny sajt skulle vi se till att svenska författare får goda beskrivningar i Wiki:n. Är det där vi ska vara redaktörer? Ska historielärare bevaka och vara aktiva på Wikipedia?
På så sätt är jag lite tveksam till begränsade portaler och länksamlingar. Platser av det här slaget som brukar nämnas när man diskuterar skolans informationsresurser är t.ex:
http://www.referensbiblioteket.se/http://lankskafferiet.skolutveckling.se/http://bibliotek.molndal.se/webbkatalog/Innehåller de goda resurser för den som studerar historia? Om de marknadsförs kommer eleverna att nyttja dem?
Dalibor påpekade tämligen klarsynt att det kanske inte är den här formen av tillrättalagd begränsad information vi behöver. Det är bättre att låta eleven tänka kritiskt och söka värdera träffarna från en sökmotor. Hur är det då med kvaliteten och sovringen? En gång fick jag tillfälle att höra en redaktör med ansvaret för ett humanistiskt fält berätta om sitt arbete med en länklista. Hon saknade nästan helt ämneskunskaper inom fältet - resultatet då? Det var inte så där jättebra även om intentionen naturligtvis var nog så god.
Lite funderingar så här innan sommarlovet. Eleverna då? Jo, jag har lämnat bloggskrivandet för några referensfrågor. Ungdomars villkor i Sydamerika, en överlevnadshandbok och någon tycker nog att Björn Hellberg nya bok skulle göra sig bra i biblioteket. Kanske är det här i mötet som biblioteket ändå används bäst?
Bibliotek mossiga förresten. Var utvecklades logaritmerna som idag används av stora sökmotorer som Google? Tål att tänkas på när vi vandrar mot Bibliotek 2.0.
Matz Flodin
