Om dumheten. En psykologisk studie.

Denna intresseväckande titel finns i serien Verdandis småskrifter nr.300 (Stockholm, 1926) och är författad av Hjalmar Öhrvall. Innehållsförteckningen lockar med rubriker som "Dumhetens väsen och olika former", "Den kollektiva dumheten, "Kampen mot dumheten" o.s.v. Och, ja.... ni förstår att man fastnar i läsningen. Lite Monty Python-stuk på det hela m.a.o. /Magnus

Historiedag på Tyresö Slott

Telefonen ringde kvällen innan och jag blev informerad att historiedagen skulle flyttas till Kumla herrgård istället. Det kom inte så många dit nästa dag kanske tyckte många att programmet var inte tillräckligt lockande. Men UR var där med två filmkameror under hela dagen.

De fyra föreläsningar jag lyssnade på var intressanta och upplysande. Johan Norberg skissade fram det centrala betydelse liberalerna och statsministern Johan August Gripenstedt hade för omvandlingen av det fattiga Sverige till ett framåttuffande land i mitten av 1800-talet. Henrik Berggren beskrev sin forskning av familjen Palme som till slut resulterade i boken "Underbara dagar framför oss".

Håkan Blomqvist från Södertörns Högskolan gjorde en expose över ryska barnhem under Sovjettiden. Och till slut då vi var bara få kvar presenterade Jenny Björkman sin avhandling av bostadsinspektioner under första hälften av 1900-talet som en väg att förändra det svenska fattigmanssamhället till folkhemmet.

Vi kanske ses på Tyresö Slott nästa år för det är historiedagen arrangerad av utbildningsnämnden i Tyresö kommun värd.

Dalibor

Tony Judt, en gång till

"Jag skulle gärna byta hundra böcker om Hitler mot ett storverk om samtiden"! Det är en rubrik som drar på en gång blicken till sig.

Varför ges det regelbundet ut biografier om Stalin och Hitler där "det finns knappt en dag i deras liv som inte har genomlysts" redan; frågar Ingrid Elam i DN. För att tillfredsställa läsarnas omätliga efterfrågan? Och varför översattes aldrig den magnifika Postwar till svenska fortsätter hon? Den har ju en bättre historia att berätta. En berättelse om den mångfacetterade marschen mot framtiden i västerländska länder men som bokförlagen ansåg vara svårsåld. Istället blev det den kortare Ill fares the land, inte så utförlig resonerande men skrivet med passion som gavs ut. Strax efter att Tony Judt bröts ner av ALS-döden.

Borde då inte vi som tidigare läste och sedan skrev beundrande om Postwar läsa Ill fares the land snarast? Någon som har gjort det redan?

Dalibor

"Att bo granne med ondskan" (2011) av Klas Åmark

Boken fullständiga titel lyder Att bo granne med ondskan. Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. På dryga 700 sidor levererar Åmark en "syntetisk slutrapport" baserad på forskningen inom Vetenskapsrådets Nazismprogram. Boken har redan i ett flertal recensioner beskrivits som ett blivande standardverk om Sverige och andra världskriget. Och det är bara att hålla med. Läsaren får en bra och gedigen beskrivning över de senaste forsk-ningsresultaten inom området. Som titeln antyder är infallsvinkeln betydligt mer pro-blematiserande än i pionjärprojektet Sverige under andra världskriget (SUAV). Författaren menar inledningsvis att tidigare forskning och debatt har ägnat sig åt frågan om Sverige var neutralt eller ej. Denna fråga är numera överspelad eftersom vi vet att Sverige inte var neu-tralt. De fråga Åmark med flera ställer är i stället "Vilka konsekvenser fick Sveriges handlande för krigsutvecklingen i stort? Perspektivet byts, Sverige betraktas inte inifrån, utan utifrån, från andra länders horisont." Författaren avvisar både det tidigare anlagda småstatsrealistiska perspektivet i forskningen och det senare moraliserande betraktelsesättet på kriget. Vilken kunskap hade t.ex. dåtidens samlingsregering om tyska angreppsplaner? I avsnittet om Sveriges utrikes relationer till Nazityskland återkommer ständigt relationerna till Finland. Skulle regeringen säga nej till tyska trupptransporter till norra Finland - trots finska vädjanden - och riskera att hamna i samma läger som Finlands fiender? Samtidigt som grannländerna Danmark och Norge var ockuperade av Tyskland? Vilken kunskap hade regeringen och allmänheten om den då pågående Förintelsen? Hur pass utbredd var antisemitismen? Hur påverkades flyktingpolitiken av den? Varför sågs inte kampen mot nazismen och fascismen som en kamp mellan demokrati och diktatur o.s.v. ? Boken var mycket läsvärd. Man får en känsla av respekt inför historien; hur svårt det måste ha varit att fatta det "rätta" besluten och hur fruktansvärt fel det kunde gå. / Magnus

Nyss avslutat Henrik Berggrens Underbara dagar framför oss. Fantastisk biografi - en av de bästa jag läst. Ger inte bara en sammansatt bild av personen Olof Palme, utan fr a beskriver den Sveriges efterkrigshistoria (välfärdsamhället, skatter, pensionreformer, kärnvapen, kärnkraft, jämställdhet, förhållande till stormakterna, skolan), maktens män (Erlander, Carlsson, Bohman, Myrdal osv) och Socialdemokraternas utveckling på ett oerhört spännande och insiktsfullt sätt. Rekommenderas starkt!

Peter T

Axess ....

.... är en mycket lärorik och spännande tidskrift. De som inte har hittat fram till den än borde kanske beklagas. Den finns ju på skolans bibliotek. November numret jag tog med mig hem över jullovet innehöll för oss historiker och samhällsvetare följande intressanta artiklar:

- En utopi som gått i arv om Moskvas tunnelbanan som beskrivs av Lazar Kaganovitj som "Där känns i varje stycke marmor, metall och betong, i rulltrappornas varje steg människans nya själ, vårt socialistiska arbete, där finns vårt blod, vårt kärlek, vårt kamp för den nya människan, för ett socialistiskt samhälle".

- Fången i hemlighuset, en lång och läsvärd personlig beskrivning av Svenska Akademiens verksamhet av Knut Ahnlud.

- Sverige tror på sina fantasier. En artikel i numrets tema "Hemma i Europa". Artikelns ingress lyder; "När den nya Europa tog form började också grunden för den svenska särarten att vittra sönder. Trots det består illusionen om Sverige som annorlunda och utvalt"

- Sorgebarnet Europa som bäst kan beskrivas med ingressens första mening; "Trots att Europa präglas av frihet och välstånd vältrar man sig i kollektiv skuldbeläggning och självhat".

Detta är ett hastigt axplock av de artiklar som möter en tidigt i detta välmatade numret. Utöver finns det också artiklar om den islamiske medeltida filosofen Avicenna samt intervjuer med Carsten Jensen ("Vi, de drunknade", låna den på biblioteket!) och nobelpristagaren Mario Varga Llosa.

Och så finns det också en mängd med intressanta recensioner som genom sina beskrivningar av nya böcker ger läsaren nytt kunskap om Kina, Christopher Hitchens, Antisemitismens återkomst, Machiavelli, den tyska industrimannen och politikern Valter Rathanau, maktkampen i Iran under de senaste 30 åren, påvens Paulus II våldsamma utrensning bland renässanshumanister i Italien m.m.

Hoppas att det nya numret jag lånade idag är lika bra.

Dalibor

Mänsklighetens historia på 480 sidor

Varför ser världen ut som den gör idag? Varför är vissa delar av världen så mycket rikare än andra? Hur kom det sig egentligen att det blev Europa som kom att kolonisera stora delar av världen och inte exempelvis Afrika? Detta är vad boken "Vete, vapen och virus" försöker ge svar på. Traditionellt har man besvarat frågan med hjälp av bl.a. raslära men författaren Jared Diamond har en betydligt intressantare och rimligare förklaring. Han är inte historiker utan professor i biologi med specialintresse för domesticerbara djur och växter och hans slutsatser är spännande och intressanta.

Diamond menar att antalet växter och djur som gick att tämja och förädla var klart större i Euroasien än i exempelvis Afrika eller Amerika. I Euroasien fanns nötkreatur, gris, får etc. medan även moderna försök med vattenbuffel har varit helt misslyckade.

Men det räcker inte med detta som förklaring. När människor i Asien eller Europa hade lyckats domesticera någon växt eller något djur för matproduktion kunde denna kunskap dessutom spridas på ett relativt smidigt sätt eftersom denna landmassa ligger i öst-västlig utsträckning. Det var ungefär samma klimatområden och därför kunde t.ex. odlandet av vete sprida sig från Mellanöstern till Europa. När man i Egypten däremot utvecklat grödor för odling fanns det betydligt fler hinder för att denna innovation skulle sprida sig söderut genom Afrika. Klimatet var inte detsamma eftersom man inte befann sig på samma breddgrad och det fanns naturliga hinder med väldigt liten befolkning, som regnskogen i centralafrika. Samma sak i Amerika. När man lärt sig odla majs i Nordamerika var det besvärligt att överföra denna kunskap till Sydamerika.

När Euroasien hade fått försprånget av att bli bofasta bönder gav detta nya fördelar. Befolkningen kunde växa, en yrkesspecialisering kunde ske med uppfinningar som följd och människan kunde samla ägodelar när hon inte längre var tvungen att flytta runt. Dessutom bodde man ofta tätt tillsammans med djuren och lagrade spannmål vilket var en invit till råttor och sjukdomar från djuren. På kort sikt var detta rimligen ingen fördel men på lång sikt gav detta människan immunitet mot en rad sjukdomar, något som vi vet var avgörande när européerna anlände till Amerika.

Att Europa kom att dominera över Kina hänger enligt Diamond på kulturella och politiska faktorer. Europa var splittrat under långa perioder, vilket gav en konkurrenssituation där vapenutveckling fick stor betydelse.

Detta är endast de allra väsentligaste delarna av Diamonds slutsatser. När man läser boken får man flera intressanta idéer och förklaringar till varför världen blev som den blev och det är verkligen en bok jag rekommenderar för alla som är intresserade av de stora perspektiven i mänsklighetens historia. Den är dessutom så trevligt skriven att den borde kunna fungera att använda tillsammans med eleverna om man så önskar.

Johan